Impulsivitet och upplevd kontroll Àr bÄda viktiga konstrukt inompsykologi. Sambandet mellan dem har varit oklart delvis pgaotydlighet och oenighet gÀllande impulsivitetsbegreppet. PÄ senare tidhar nya teoretiska modeller av impulsivitet som ett mÄngfasetteratkonstrukt utvecklats. Syftet med denna studie var dels att undersökapsykometriska egenskaper hos en svensk översÀttning av UPPSskalan,dels att undersöka sambandet mellan upplevd kontroll ochimpulsivitet med hjÀlp av den nya UPPS-modellen. Datainsamlinggenomfördes med sjÀlvskattningsskalor.

Finn upps Àmnesverktyg Àr ett imponerande inspirationsverktyg för teknikundervisande lÀrare. Genom att identifiera och lösa ett problem, sÄ fÄr man eleverna att tÀnka i nya banor. Undervisningsmaterialet och lÀrarhandledningens upplÀgg, ger lÀrarna möjlighet att anvÀnda det i sin helhet eller bara vÀlja ut enskilda delar. Men vilka erfarenheter har lÀrarna erhÄllit genom att arbeta med Àmnesverktyget i undervisningen? Undersökningen genomfördes via en webbaserad kvantitativ enkÀt.

O?verla?telsedirektivets a?ndama?l a?r att skydda arbetstagares ansta?llning fra?n negativ pa?verkan av en verksamhetso?verga?ng. O?verla?telsedirektivet fo?reskriver sa?ledes ett uppsa?gningsfo?r- bud som inneba?r att arbetsgivare inte fa?r vidta uppsa?gningar av arbetstagare vid en verk- samhetso?verga?ng pa? grund av o?verga?ngen som sa?dan. O?verla?telsedirektivet syftar a?ven till att beakta arbetsgivares intressen.

Sjukskrivning kan drabba alla mÀnniskor och vÀgen tillbaka till sysselsÀttning ser olika ut beroende pÄ sjukskrivningsorsak. Forskning visar att sjukskrivning kan leda till bÄde positiva och negativa följder. Syftet med intervjustudien var att undersöka hur personer som medverkat i enheten Nystart, vilken hjÀlper lÄngtidssjukskrivna att slussas ut i arbetslivet, upplevt processen (frÄn sjukskrivning till ny sysselsÀttning) samt vad medverkan i Nystart lett till. Studien bygger pÄ fem halvöppna intervjuer som analyserats tematiskt. Ur resultatet framkom bl.a.

Sjuk, eller? En litteraturstudie om attityder till sjukskrivningar. Kandidatexamen i folkhÀlsovetenskap, 10 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för folkhÀlsovetenskap, 2005. Kunskap om attityder kan vara ett led i det preventiva arbetet dÄ det gÀller att minska antalet sjukskrivningar, som orsakar stora kostnader i vÄrt samhÀlle.

Fysisk inaktivitet Àr ett globalt hÀlsoproblem och enligt forskning Àr det grunden till en stor del av folkhÀlsosjukdomarna vi drabbas av. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns nÄgra signifikanta samband mellan fysisk aktivitet och sjukskrivning (>14 dagar). Studieresultatet baserades pÄ en enkÀtundersökning utförd pÄ KMTI, Kurera.se och Facebook.com dÀr totalt 82 personer deltog. Signifikanta samband mellan graden fysisk aktivitet och risken för sjukskrivning framkom i studien, dÀr 77 procent av de fysiskt inaktiva respondenterna har varit eller Àr sjukskrivna. Detta kan jÀmföras med att bara 36 procent av de fysiskt aktiva har varit eller Àr sjukskrivna.

Studien handlar om fem kvinnors vÀg tillbaka till arbete efter sjukskrivning och rehabilitering. Syftet med föreliggande studie Àr att belysa risk och friskfaktorer i samband med sjukskrivning och rehabiliteringsprocess. Genom ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt har uppsatsen sökt pÄvisa förbindelserna mellan de strukturella och individuella risk och friskfaktorerna i samband med sjukskrivning och rehabiliteringsprocess. Den aktuella studien behandlas frÀmst ur ett genus och förÀndringsperspektiv med ambition om att klarlÀgga de mönster och strukturer som speglar kvinnornas upplevelser och erfarenheter kring sjÀlva processen. Sammanlagt har fem djupintervjuer genomförts med kvinnor som varit sjukskrivna och som ÄtergÄtt till att arbeta halvtid.

HÀlften av personalen inom ÀldrevÄrden uppger att de dagligen lyfter tungt vilket kan geskador i rygg, skuldra och nacke som kan leda till arbetsskada alternativt sjukskrivning.Durewall-systemet och Stockholmstekniken Àr de vanligaste lyfttekniksmetoderna iSverige. PÄ undersökningsplatsen anvÀndes Stockholmstekniken. Rapportens syfte Àr attidentifiera faktorer som associeras med sjukskrivning pÄ grund av smÀrtupplevelse vidlyftmoment i arbetet inom ÀldrevÄrden, beskriva eventuella smÀrtupplevelser vid lyft avboende samt undersöka om eventuell information om lyftteknik Àr effektivt förebyggandemot upplevd smÀrta vid lyft av boende. DÄ undersköterskor Äterfinns lÀngst ner i svensksjukvÄrds hierarkiskala har yrkesgruppen svÄrt att pÄverka. Studien genomfördes pÄ ettboende i VÀstsverige med enkÀter och omfattade 18 undersköterskor.

Kvinnor upplever sig ha en högre grad av ohÀlsa jÀmfört med mÀn samtidigt som de Àr sjukskrivna i högre omfattning. Jag ville ta reda pÄ hur kvinnor upplever sin psykiska ohÀlsa och hur den lett fram till deras val att sjukskriva sig. Jag har utgÄtt frÄn min frÄgestÀllning; Vad kÀnnetecknar kvinnors ohÀlsa? Vilka omstÀndigheter i kvinnors omgivning kan kopplas till deras ohÀlsa? Vad innebÀr arbetslivet för kvinnors ohÀlsa? Hur medvetna var kvinnorna om sin egen ohÀlsa? Spelar ansvarstagande nÄgon roll för kvinnors ohÀlsa och sjukskrivning? Jag har anvÀnt grundad teori som metod för mitt arbete dÄ jag ville fÄ fatt i kvinnornas egen bild av sin ohÀlsa, utan att utgÄ frÄn nÄgon bestÀmd teori. För att fÄ fram detta har jag intervjuat sju kvinnor som alla Àr eller har varit sjukskrivna.

MĂ„nga faktorer har pĂ„visats pĂ„verka individers hĂ€lsa. I denna studie undersöktes huruvida motion, Kasam och socialt stöd har betydelse för vĂ€lbefinnandet i form av uppskattad hĂ€lsa, upplevd stress-energinivĂ„ och rapporterad sjukskrivning. Även köns- och Ă„lderskillnader studerades. En enkĂ€t med frĂ„gor om sjukskrivning, motion, upplevd hĂ€lsa, upplevd stress-energi, Kasam och socialt stöd delades ut till 113 deltagare frĂ„n tre olika arbetsplatser. Resultaten visade att Kasam hade positiva samband med hĂ€lsa, stress-energi och socialt stöd.

Stressrelaterad sjuklighet och i dess vÀrsta form utbrÀndhet, Àr resultatet av att företagen inte kan hantera den oro som finns och pÄ kort tid har detta vuxit till en folksjukdom. Förutom det mÀnskliga lidande som stressjukdomarna medför, Àr deras konsekvenser förödande för samhÀllsekonomin och företagen. Fenomenet stress kan delvis ses som en reaktion pÄ samhÀllet. Att sÄ mÄnga i samhÀllet lider av stress kan tolkas som att man inte riktigt hÀnger med i de förÀndringar som skett och vi vet inte riktigt hur stressen skall bemötas. En ökad förstÄelse och kunskap om hur man underlÀttar och hjÀlper varandra i en pressad miljö kan minska risken för att fler individer utsÀtts för skadlig stress.

En sjukskrivning orsakad av psykisk ohÀlsa leder till en frÄnvaro frÄn arbetsmarknaden och medför negativa konsekvenser för individen. Sannolikheten för att komma tillbaka i arbete minskar nÀr sjukskrivningsperioden ökar. Att snabbt fÄ tillbaka individen och pÄbörja en rehabilitering har visat sig vara framgÄngsrikt för den sjukskrivnes ÄterintrÀde pÄ arbetsmarknaden. Syftet med föreliggande studien var att kartlÀgga faktorer som kan pÄverka en individs möjlighet att Äterkomma till arbetsplatsen samt att undersöka om en lÄngtidssjukskrivning pÄverkar en individs anstÀllningsbarhet. Data inhÀmtades genom semistrukturerade intervjuer med nio arbetstagare och fyra arbetsgivare.

Vid sjukskrivning görs initial bedömning av arbetsförmĂ„gan oftast av den sjukskrivne sjĂ€lv. Det Ă€r inte alltid uppenbart pĂ„ vilka grunder den enskilde individen fattar sitt beslut vid sjukskrivning. Det saknas strikta regler för skattning av arbetsförmĂ„ga och vĂ„ra kunskaper om relationen mellan sjukdom och arbetsförmĂ„ga Ă€r ofullstĂ€ndiga. Hur den eventuella kvarvarande arbetsförmĂ„gan hanteras av medarbetaren och hans/hennes chef Ă€r av stort intresse.Syftet var att göra en strukturerad intervju av tio sjukskrivna undersköterskor och sjuksköterskor och deras AC. Intervjusvaren skulle vara underlag för att besvara följande frĂ„gestĂ€llningar: 1. Är individens egen skattning av arbetsförmĂ„gan ett hinder för att undvika sjukskrivning och alternativ arbetsuppgift?2. Är nĂ€rmaste chefens skattning av individens arbetsförmĂ„ga ett hinder för att undvika sjukskrivning och alternativ arbetsuppgift?3. Vilka Ă€r de huvudsakliga skĂ€len till att alternativ arbetsuppgift erbjöds/icke erbjöds?Endast en sjukskriven kunde inkluderas i studien.

Tidigare forskning har pÄvisat att det fanns vissa skillnader i hur kvinnor och mÀn pÄverkades av att vara sjukskrivna. De vanligaste diagnoserna, oavsett kön, Àr muskel- och ledsjukdomar samt psykiska diagnoser. Syftet med denna studie var att urskönja likheter och skillnader i kvinnors och mÀns upplevelser och konsekvenser av sin sjukskrivning samt hur deras medverkan i Nystart uppfattades. Ett annat syfte var att öka kunskapen om hur företag kan hjÀlpa sina anstÀllda tillbaka till sysselsÀttning. Nystart Àr en enhet inom ett svenskt företag dÀr sjukskrivna fÄr hjÀlp att omskolas för att ÄtergÄ till sysselsÀttning.

Studiens övergripande syfte var att utifrĂ„n ett Ă„terhĂ€mtningsperspektiv undersöka vad studenterna ansĂ„g bidrog till att de hamnade i psykiska kriser och hur de upplevde förutsĂ€ttningarna för ökat vĂ€lbefinnande och Ă„tergĂ„ng till studierna dĂ€refter.Syftet ringades in genom följande frĂ„gestĂ€llningar:? Varför minskade studenternas psykiska vĂ€lbefinnande?? Vilka upplevelser och erfarenheter hade studenterna av att bli sjuka under studietiden?? Vad frĂ€mjade respektive hindrade studenternas Ă„terhĂ€mtning?Det empiriska materialet inhĂ€mtades genom kvalitativ metod och fem enskilda intervjuer genomfördes med studenter som nyligen Ă„terupptagit sina studier efter sjukskrivning för psykisk ohĂ€lsa. Uppsatsen utgick frĂ„n fenomenologin och en induktiv ansats. Materialet analyserades genom tematisering och utifrĂ„n tidigare forskning samt de teoretiska perspektiven; Symbolisk interaktionism, Stigma, Kris och ÅterhĂ€mtning. Studenterna hade utvecklat en sensibilitet inför livets utmaningar som fick dem att stĂ€lla orimliga krav pĂ„ sig sjĂ€lva och nĂ€r de kom att möta olika kriser klarade de inte av att hantera dessa.